Got a nasty habit called rock n' roll

1, 2, 3, 4 No, I want more. And 5, 6, 7 It's not OK
How come you taste so good? This time I'm really hooked


Killen jag sitter brevid på samhällskunskapen, kommer han bli advokat? Kommer calle bli läkare? fia bli journalist? Kommer jag bli skådespelare, polis eller jobba utomlands?... Framtiden?! skrämmer livet ur folk just nu. Ingen riktigt vet vad dem ska bli, plugga eller resa. Ska man jobba hemma eller aupair eller varför inte voluntär..

My gach future in my as liksom. Tänker man för mycket blir man senil. Soverman för mycket blir man trött? Eller varför inte dagens problem, Pratar man för mycket blir man hes? svaret ä relativt ja och åter ja.

Varför ska allt jämt vara till det svåra? Jag tror vi går runt och förstorar upp allt. Varför ska man göra det, hur jekla lätt som helst att göra det enkelt för sig?... Allt dethär med att kärlek och shit. varför inte bara ta dendär killen och göra allt för honom, tro på sig själv och kämpa på som fan. skulle det inte gå vägen så jaha men skitsamma och säga till sig själv " bättre lycka nästa gång " Men hörrni... Nu ljuger jag, jag ljög så min tunga blir svart. För jag vet hur jekla svårt det är att börja tänka i nya banor. Ett annat stort problem just nu är skolan? hur ska jag klara allt? Min hjärna går på högvarv och alla andras också? 3-orna jobbar i det sista, Men orkar vi? Vi går runt och lullar.

Men vi klara det?! Vi tar Studenten, vi går mot framtiden. Blir jätte vuxna, skaffar oss jobb? Ses vi om 10 år... vem är jag då, vad gör jag?

teatern
Carro, Elias & walkietalkie på teater

Something sweet or something strong Seems like love no longer can turn me on
Like the girls in suits and those pretty boys I gave my heart to rock n' roll

Strike a pose

Feelings that grows stronger in the dark will be lost in the light?

Jag tror vi människor stöter bort sådana problem som besvärar oss mest av allt. Vi kastar bort dem som ett ruttet banan skal men tillsist halkar vi på det. Jag tror vi måste börja lära oss ta ansvar för problemen vi blomstrar upp? eller måste vi det? fixar sig allting tillsut, rer sig allting i sista sekund som alla säger efter man har blivit dumpad, korfäst eller påkörd av någon? Är det så att allting verkligen fixar sig? ordet " Det fixar sig " är det överskattat ord som folk tänker och säger var trejde sekund. För just nu så tror inte jag ett skvatt på att allting ordnar sig, visst det flesta gör det men mycket annat gör det inte.

En tegelsten är en byggkloss ett problem till ett stort hus. Mina problem täcker tre väggar snart. Mitt problematikhus byggs upp sakta men säkert...

Men jag är övertygad att långt där inom oss finns det nånting som gör dagarna och livet menigsfullt. För inte är det så att jag har gått ner mig eller känner mig totalt left alone. Alla har vi någon eller några som står dem närmast hjärtat. Jag har så många som jag kan rabbla upp. Men jag tror också att alla vi har nånting som vi brinner för, lever för? och skulle kunna dö för? Orientering är en sport som jag aldrig, och jag menar aldrig lämnar... det sista jag gör är att gå ut med min käpp och strösa runt bland sten, kottar och tallbarr. Och jag lovar er, att den doften som sugs in i näsborrana när du springer igenom den enorma myren är något av det ljuvaste som finns.solen steker på och ni vill bara kasta er, helt borra ner er och känner dofterna av myr och tallbarr.

Lova mig att ni har något att leva för? något att tro på? något att leva upp till? Någon att älska?... Men för all del, det  fixar sig? eller...........

kustebn

Since you stole my heart

Har man för höga mål i livet kraschar allt tillslut? jag undrar det. Vi människor glömmer bort att framtiden är viktigt och att man lever för mycket i nuet. Folk blir stressade för ingenting och igentligen bara behöver koppla av? Jag ska aldrig gå in i väggen, aldrig. Men tänk om man gör det nångång? hur ska man då resa sig om resten av skiten blir ännu mera skit?

Kärlek är ett så starkt ord att man kan sitta och fundera tills naglarna är nerbitna, Kärlek är ett för komplicerat ord som många tycker är så komplicerat att dem gör själva kärleken till något ont istället för något gott. Jag hatar mest av allt att inte få den jag diggiriggar mest på denna enorma jord. Det verkar som om folk är ute efter närhet, när dem väl får det så är det " Hello there and goodbye " föralltid, en stund en kort tid. Jag hatar mest av allt att titta, bara titta och se. Jag kan till och med räkna upp hur många gånger jag tänker på dig varje dag, hur många gånger jag tänkt på hur det var och hur det skulle vart. Du är som snus, beroende framkallande. Det går inte ens att förklara känslan i min mage när jag ser dig. Och jag inbillar mig vell bara, men varför alltid lyckas se så förtjusande ut? förklara det för mig? Jag vet att jag bara var dendär flickan, men jag vet att det var något mer. eller var det det? Jag inbillar mig kanske men som du såg på mig ibland ville jag bara drukna. Din svarta mössa och håret bara sipprade ut i nacken. Din parfym doft spred sig som en virvlande vind på ett öppet hav. Hur glad jag blev när du ringde och frågade: Hur mår du? ville bara ringa...



african
>>
This is the life


I miss you a little since you've been gone
A few little memories keep hangin' on
I miss you a little, I guess you could say
A little too much, a little too often
A little more everyday


» Dreams?

Drömmar uppfylls alltid? Om det bara var så...Jag förstår mig inte på saker och ting. Hur allt kan förändras på tre sekunder eller fjorton dagar. Att man kan vara lycklig ena stunden och sitta i skuggan i den andra.
Nånting som verkligen gör mig glad är Kärlek. kärlek till hundra procent. snälla....

Kommer ihåg den tiden på högstadiet, jag hade varit kär i Hjalmar i hundra arton år.
Jag menar det... Han var den rätte, han var så bra. Jag var så olycklig kär i grabben att jag sprack flera gånger om. Tillslut fick jag honom, men han gjorde slut efter Tre månader med ett SMS, ett sms? det var droppen

Mina kärleksbekymmer är helt störda, på riktigt... Jag är så frutansvärt rädd att bl kär efter allt med Lukas. Och efter det när väl du dök upp så shet, det går inte beskriva med ord vad glad jag var, i flera veckor. Din musik gick in i mina nerver och lever kvar där ännu. Du bara finns där, och du kommer nog aldrig förstå hur mycket du betydde för mig på så kort tid. Jag ville så gärna veta mer om dig, men jag hamnade på sniskan av allt och fattade helt plötsigt noll. jag går och ältar allt detta men just för att du är drömprinsen och jag menar det. Det ska andra töser veta, att du är tamefasiken dendär "rätte typen"

yepp

Jag dog förstårt, Jag dog en tag, en minut en dag. Jag tänker tillbaka, alltid, jämt, ofta

Sometimes a song can touch a nerve
That takes me back to you. I miss you a little...
a little too much, a little too often a little more everyday