mawlin

Som sagt är jag fortfarande hemma i Linköpings hos mor & far och det känns så konstigt och sitta här vid datorn som jag alltid har sutiit vid innan, inte det att jag cepar ut mig på tangentbordet utan att just här, just på denna plats har jag skrivit så mycket, gråtit så mycket och även skrattat. Shet vad jag har suttit här under mina ungdomsår. Jekla internet beroende man var och även msn beroende man var, dock är det sistnämda inte så poppis längre ... Hinner inte vara inne på msn så mycket nu för tiden men förr kunde jag sitta och prata med vänner hur länge som helst tills pappa fick cpryck på mig.

Så när jag just nu för stunden sitter här och lyssnar på "Jens Lekman - Your arms around me" får jag liksom massa konstiga känslor tillbaka, från förra våren, nästan just exakt denna tid... Jag läste på komvux, kärade ner mig i Johan och grät över Oslotiden. Jisses alltså vad en låt/låtar påverkar en själv hela tiden, det är nästan magiskt. Tänk att om 10-20 år så kommer man alltid förknippa botten anna av busshunter med studenten 06 haha, sinnes alltså! eller varför inte Håkan hellströms låt "ett kärleksbrev skickats 1000 gånger" med P&L förra året...

Och på tal om P&L så kommer jag vara där iår också, detta år har jag nära hem till lyan i Falun om det skulle börja bli för sunkigt eller att det skulle bli översvämning, men annars kommer jag och mina buddies ha ett camp bojsen, Ohyeah! kan bli riktigt maffigt, det kommer sjukt balla ur men shetsamma :p Det blir fina firren. Jag vill ju se The sounds, jag kommer spy av glädje... finns så mycket man vill se "A camp, Håkan, lykke li, Maria mena, Moneybrother, Promoe, Sophie zelmani min käre zelmani och många många fler... gah jag vill gå på konsrt/festival NU nu NU



Men som sagt jag är ett måndagsbarn, hela livet blev en helg och jag lever för ikväll